2017 startade vi ett projekt som vi kallade Mystique. Det hela var mer eller mindre (faktiskt mer) ett experiment. Vi skulle göra en föreställning en gång i månaden under hösten i Scalateaterns källare i Stockholm. Vi insåg att ungefär samma publik kanske skulle komma tillbaka gång efter gång och då var vi tvungna att göra en ny föreställning varje månad.
Det var inte alls vår avsikt från början, tror jag, iallafall inte min att skapa helt nytt material som vi sedan bara uppförde en gång. Jag är säker på att det inte var någon av oss som trodde att vi skulle kunna fortsätta med detta hektiska arbete efter hösten 2017, men vi hade fel. Vi hade totalt fel. Vi fortsatte av bara farten med projektet ända tills det tog stopp när pandemin slog till. Därefter blev det lite mer sporadiska föreställningar även om det blev en hel del.
Jag tänkte att jag ska ta och posta lite om den tiden vi höll på och hur mycket vi slet, skrattade och grälade. Mystique består av Martin Hansson, John-Henry Larsson, Tom Stone och jag själv Leif Olberius.
Vi hade dessutom turen att känna några bra fotografer; Martin Lundström som tog affischbilderna, Olav Holten som tog de flesta av våra föreställningsbilder och slutligen Arto Airaksinen som också tog föreställningsbilder.
Vi hade en otrolig mängd gästartister under den här tiden, de kom från världens alla hörn och många av dem var världsartister med väldigt späckade scheman men som ändå tyckte att det var kul att hälsa på hos oss. Jag kommer att berätta mer om dem och allting annat framöver.
Photo: Olav Holten
