Jo, det var det här med packning… Nya föreställningar betyder också att man måste packa allting på nytt sätt i samma gamla väskor. Första försöket att packa brukar resultera i att man inser att man behöver minst tre väskor och en liten truck. En stund senare ligger allt utspritt på golvet och man nås av insikten att det man egentligen behöver är en kopp kaffe…eller två…eller tre.
Sedan börjar man krypa omkring bland prylarna och försöker få ihop allting som ett stort tredimensionellt pussel. Sakta börjar man nås av yrseldrömmar om sågar och släggor och annat som skulle packa ihop alltihop på nolltid.
Till slut har man ändå lyckats packa ner allting…utom den där enda prylen som absolut inte får plats någonstans och som gör att man måste packa in den i en plastpåse med ett litet snöre runt.
Klarögd sitter man sedan och stirrar på alltihop hela natten eftersom man inte kan sova efter femton koppar kaffe.
Här är en bild på min kollega Gay Lundin med vårens packning.
